Area 51 är föremål för de mest spektakulära konspirationsteorier. Vissa är övertygade om att regeringen använder området för att dissekera aliens och studera flygande tefat.
I själva verket har den mytomspunna platsen använts för att bygga spionplan, och dumpa giftigt avfall på, men är det hela sanningen?
Area 51 är extremt välbevakat
De flesta morgnar, mellan 3:30 och 04:00, startar ett flygplan från en privat terminal på ”Las Vegas McCarran International Airport”.
Flygplanet saknar beteckningar och finns inte med på flygplatsens avgångstavla. Man kan inte heller köpa en biljett för flighten.
När det lyfter flyger det först mot ”Nevada Test Site”, en kärnvapenprovningsanläggning. Dess slutliga destination är ”Homey Airport” eller ”Groom Lake”, strax norr om Area 51.
Area 51 ligger i den avlägsna öknen i Nevada och har varit föremål för allmän fascination och konspirationsteorier i årtionden.
Användning av dödligt våld är tillåtet för att stoppa inkräktare
Namnet “Area 51” har blivit synonymt för många amerikaners paranoia av regeringsrelaterat sekretess. På 1980-talet blev området den mest mytomspunna platsen i hela Amerika.
Den extrema sekretessen som omger platsen, under en lång tid förnekade regeringen att den ens existerade, har gjort området till en hotspot för alla som misstänker att regeringen mörkar något.
Så vad är det: En bas där man utvecklar spionplan? Ett fängelse för aliens? Eller är det något helt annat?
Hur startade historien om Area 51
Efter traumat från andra världskriget, följt av olika massiva säkerhetsmissar som avslöjade atomhemligheter till Joseph Stalin, kände militära ledare ett behov av att hålla USA permanent mobiliserat och ständigt vara redo för krig.
Nevadaöken
Och denna förberedelse omfattade oändliga regeringshemligheter. Från början av 1950-talet genomförde den amerikanska regeringen en hemlig forskning om effekterna av strålning på människor, man experimenterade med olika tekniker för hjärntvätt.
Det var ett CIA-projekt som nu gick under namnet ”MK Ultra”, och man planerade militära angrepp över hela världen.
Under denna tid av ökad paranoia och hemlighetsmakeri, återaktiverade flygvapnet flygfältet Homey vid Nevada 1955. Man ville förhindra Ryssland från att få någon inblick.
På relativt kort tid renoverades bostadskvarter och underjordiska tankar fylldes med jetbränsle. Man flög in arbetare från Las Vegas till Groom Lake, nu var area 51 fött.
Den amerikanska regeringen erkände inte ens att Area 51 fanns förrän 2013, då den omklassificerades i en hemlig rapport.
Sedan dess har bara en liten del av dess historia kommit ut. Men vad vi faktiskt vet om vad som utvecklats där är häpnadsväckande.
Man utvecklade de första ”hemliga” flygplanen
2014 talade journalisten Annie Jacobsen med fem män som arbetat där på 1960-talet.
De arbetade på spionplan som kunde göra vad inget annat klarat förut, med början med U-2-jet och sedan A-12.
Glidande på små tunna vingar kunde U-2 nå höjder på drygt 27 000 meter med massor av kamerautrustning och flyga över halva Sovjetunionen.
Dessa flygplan flög så högt att piloterna var tvungna att bära tryckdräkter i astronautstil, och de mörk-svarta planen seglade över himlen vid varje kris under det tidiga kalla kriget.
Många är faktiskt fortfarande i drift och bedriver atmosfärisk forskning på hög höjd.
Planet A-12 var en delta-vinge, ett plan med en lång och tunn flygkropp tillverkad av titan. Flygplanet var utformat för att flyga tre gånger ljudhastigheten och upptäcka fiendens flygplan extremt långt bort.
I praktiken visade det sig vara otympligt, så regeringen ändrade det till ett annat spionplan och kallade det för SR-71, som flög fram till 1990-talet.
Konstigt nog fanns det inte tillräckligt med titan i allierade länder, så CIA inrättade ett skalbolag i Indien för att köpa materialet från Sovjetunionen. Så varje SR-71 i världen är därför ironiskt nog tillverkad av rysk metall.
Andra typer av flygplan började också sin bana på Groom Lake, som aktivt testade nya plan fram till i slutet av 1980-talet. De taktiska bombplanen F-117A liksom B-2 utvecklades där.
Dessa flygplan flög nästan alltid på natten, deras svarta skal smälte in i den mörka himlen. De flög vanligtvis utan ljus, även om en svag grönaktig glöd ibland kan ha varit synlig med nattkikare.
Om detta börjar låta som en UFO story, kan det mycket väl förklara de många UFO-observationerna i området från 1960 till 1990.
Aliens och Area 51
Men denna story köptes inte av alla, konspirationsteorierna fick nu sitt grepp om area 51.
Amerikas fascination för aliens och UFO´s går åtminstone så långt tillbaka som Orson Welles radiosändning från 1938, ”The War of the Worlds”, där han lurade lyssnare att tro att USA var under attack av främmande inkräktare, skriver ati.
Nästan ett decennium senare föll ett föremål ned från himlen på marken nära Roswell, New Mexico.
Det var en väderballong som den federala regeringen planerade att använda för att upptäcka sovjetiska kärnkraftsprover, men de ville inte avslöja sina planer för sovjeterna.
Och så drog den lokala pressen – följt av den nationella pressen – slutsatsen att det var ett ”flygande tefat.”
Tio år senare hävdade personer som intervjuades om incidenten att de såg aliens kliva ut ur rymdskeppet.
Än idag framkallar Roswell-incidenten nyfikenhet från vissa och ilska från andra, som menar att regeringen mörkar den verkliga historien.
De menar att det inte alls var en väderballong, de menar att det var ett flygande tefat som kraschade på ranchen i New Mexico 1947.
Varning för utomjordingar
Folk började tala om dolda mord, experiment med tankekontroll, radioaktiv mat till efterblivna barn för atombombsforskning, där folk djupaste oro över maktgalna generaler och CIA-superteknologi fick bränsle.
Men area 51 fick aldrig det offentliga uppvaknandet förrän 1989, då en ”visselblåsare” satte det på världskartan.
Visselblåsaren Bob Lazar
Den 12 maj 1989 intervjuade ett TV-program en anonym person med skuggat ansikte som påstod sig vara forskare vid ”S-4”, en hemlig anläggning några mil söder om Area 51.
Mannen, som identifierade sig själv som ”Dennis”, berättade för nyhetsankaret att det fanns ”nio flygande tefat” av ”utomjordiskt ursprung” vid S-4 som forskare analyserade.
”Vissa av dem är 100 procent intakta och fungerar perfekt,” sade han. ”De andra plockas isär.”
Han sa att han inte hade ”den minsta aningen” om var de dessa UFO´s kom ifrån, men att det var helt ”uteslutet” att de tillverkats på jorden, med hänvisning till deras hyperavancerade framdrivningssystem och antimaterial-reaktorer.
”Denna teknik finns inte,” sade han. I själva verket ansåg han det som ett ”brott mot det vetenskapliga samfundet” att regeringen hade monopol på denna teknik utan att dela den med forskare.
Intervjun blev extremt uppmärksammad och sändes i sex olika länder. Som George Knapp, den undersökande journalisten som genomförde intervjun, sade flera år senare, satte scoopet verkligen area 51 på kartan. Nu flockades UFO-entusiaster till området.
”Dennis” avslöjade sig strax efter sin första TV-intervju. Hans riktiga namn var Bob Lazar, och han påstod sig ha magisterexamen från MIT och Caltech och att ha arbetat på Los Alamos National Laboratory innan hans korta tid på S-4.
Det verkade dock inte finnas några konkreta bevis för att Lazar arbetat där” – utredare har inte hittat honom i någon årsbok, och skolornas administratörer säger att de inte kan hitta hans namn i sina register.
Bob Lazar
Men Lazar hävdar att regeringen har tagit bort honom från böckerna, allt för att misskreditera honom.
Även om Los Alamos officiellt förnekar att han någonsin arbetat där, har utredare hittat en intern telefonbok från 1982 som innehåller namnet ”Robert Lazar,” och tidigare anställda säger att de minns en Lazar som arbetat där.
1989 sade Lazar att S-4 använde en högteknologisk biometrisk skanner för att identifiera anställda genom att mäta längden på benen i deras händer.
Nyligen har bilder läckt ut från en liknande skanner som används i ett annat hemligt regeringsprogram.
”Jag trodde aldrig att jag skulle se en av dessa igen,” sade Lazar i en dokumentär från 2018, efter att ha sett fotona för första gången.
Och sedan kom ”nyhetsbomben” 2017, då New York Times rapporterade att Pentagon hade studerat UFOs i flera år. De släppte också video av ett UFO som flyger i ett liknande mönster som Lazar beskrev.
För första gången någonsin sade högt anställda tjänstemän, som fd senator Harry Reid, att regeringen finansierade UFO-forskning, att den var intresserad av UFO´s och att den studerade hur de flög.
Denna finansiering skedde inte medan Lazar förmodligen var på S-4, men för UFO spanare var detta en avgörande länk.
Ytterligare en övertygande faktor är att Lazar under de senaste 30 åren har hållit fast vid sin berättelse.
Han har hållit sig borta från intervjuer sedan slutet av 80-talet, och 2018 sa han att uttalandet hade förändrat hans liv till det sämre, men han har aldrig vacklat med sin story.
Han vidhåller fortfarande att han var på MIT och Caltech och att han såg främmande flygande föremål nära Area 51.
Area 51´s faktiska mörka hemligheter
Det är möjligt att den verkliga hemligheten är mer skrämmande än kraschade UFO´s i förseglade hangarer.
Under åren sedan slutet av 1940-talet har ingen plats i världen varit lika utsatt som södra Nevada.
Hundratals amerikanska och brittiska kärnvapenbomber har provsprängts där, och på platsen är dammet i luften både radioaktivt och giftigt från tungmetaller.
Det finns till och med en misstanke om att skådespelaren John Waynes dödliga cancer kan ha orsakats av den tid han spenderade där när han spelade in en film om Djingis khan.
Vi vet inte hur länge de radioaktiva isotoperna kommer att ligga kvar i marken och dess omgivningar, men vissa av dem har halveringstider på årtusenden.
Men det stora hemlighetsskyddet över område 51 kan dölja en annan typ av fara. Om regeringen förbjuder allmänheten att komma in på en plats och förbjuder pressen att ställa frågor, då kommer missbruk att ske.
Enligt advokat Jonathan Turley, som representerade arbetare i Area 51 i två rättegångar på 1990-talet, hade ”regeringen lagt ut kasserad utrustning och farligt avfall i öppna skyttegångar, sedan dränkt dem med jetbränsle och satt eld på dem.
Den mycket giftiga röken som blåste genom ökenbasen var känd som ”London-dimma” av arbetare.
Vad är sant egentligen?
De stämde regeringen och en domstol fastslog att förbränningen av giftigt avfall utgjorde ett federalt brott, men regeringen vägrade att avslöja basens namn och vilka ämnen de bränt.
Allt regeringen behövde göra var att uttala de magiska orden – ”det rör nationens säkerhet” – och domstolen tvingades konstatera att de inte kom längre.
Det råder nu en viss tvekan om huruvida hemliga saker fortfarande pågår där, de omärkta Boeing 737 flyger fortfarande från Las Vegas McCarren International Airport till Groom Lake och tillbaka nästan varje dag…..
Introbild – Image by Willgard Krause from Pixabay
