Fettisdagen
Image credit: Tössebageriet

Varför heter det just fettisdagen, och vad tusan är en klassisk fettisdagsgubbe?

Idag firas fettisdagen, men var kommer det ifrån, och varför äter vi semlor för att fira denna kristna tradition?

Dagen, som ålderdomligt kallades vita tisdagen, infaller tisdagen efter fastlagssöndagen, och inträffar 47 dagar före påsk.

Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars.

Påsken i sin tur infaller enligt kyrkokalendern första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars.

Det är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, en benämningen på de tre dagar som kommer närmast före påskfastan.

Fastlagen består av fastlagssöndagen (köttsöndagen) samt blåmåndagen, som även kallas för bull-, fläsk- eller korvmåndagen.

Den följs sedan av självaste fettisdagen, och därefter börjar fastan med askonsdagen.

Namnet fettisdag är bildat av ”fet” och ”tisdag”, där fet syftar på all fet mat som brukade ätas på fettisdagen.

Ordet är belagt sedan 1594. Hur vita tisdagen fått sitt namn är oklart, men en teori är att det kommer av det vita vetemjöl som man bakar semlor med.

Fettisdag

Fettisdagen
Image credit: Tössebageriet

Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar.

I södra Sverige har de traditionellt ätits på fastlagsmåndagen. Dagen kallades då för ”bullamåndag”.

I Sverige äts bullarna oftast med vispgrädde under bullens avskurna ovansida, och med mandelmassa i en urgröpning mitt i bullen.

Namnet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl.

Ordet eller liknande ord användes i alla antikens riken som synonym för bröd gjort på finaste vete.

Forskare menar även att ordet semla kommer från det latinska ordet semi vilket betyder halv och det gamla ordet semlja vilket betyder klot.

Ordet semla skulle då alltså betyda halvt klot av finaste vete.

Ibland serveras de i varm mjölk enligt en tradition från 1700-talet, och kallas då hetvägg.

Lite av semlor 2.0

I Norge och Danmark har fastlagsbullarna sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm.

I Finland används traditionellt mandelmassa såsom i Sverige, men numera är sylt lika vanligt.

Enligt isländsk tradition är det vanligt att äta ärtsoppa och saltat (lamm-)kött på fettisdagen.

Traditionellt konsumerar islänningarna fastlagsbullarna på måndagen istället.

I Stockholm hade man Fettisdagslov

I början av 1900-talet förekom en lovdag, fettisdagslovet, i Stockholms skolor.

Fettisdagsgubbar

Att gå fettisdagsgubbe är en tradition snarlik att gå påskkärring, med undantag att man besöker butiker istället för gårdar.

Fettisdagsgubbar
Fettisdagsgubbar från Alfta socken. Nordic Museum, Public domain, via Wikimedia Commons

Traditionen är gammal och kommer ifrån när människor gick från gård till gård och tiggde mat; på fettisdagen kunde de inte bli nekade.

I modern tid är det framförallt barn som går, och då ofta klädda i vanliga maskeradkläder.

Traditionen är särskilt kvarlevande i Alfta i Hälsingland.

I Anundsjö (Bredbyn och byarna däromkring) i Örnsköldsviks kommun lever också traditionen att gå fettisdag kvar.

Barn går runt i gårdarna och tigger godis och de behöver inte vara utklädda.