Mysteriet om den okända mannen som föll från himlen – en riktigt kuslig story

Nu till den kusliga historien om mannen som föll ner från himlen, en story om hur desperat en människa kan bli för att förändra sitt liv.

Söndagen den 30 juni 2019 låg den 31-årige mjukvaruutvecklaren Wil och slappade vid sitt hus i Clapham, sydvästra London.

Han drack lite öl och småpratade med en kompis medans flygplan på väg till Heathrow påbörjade sin inflygning.

I mobilen hade han en app som visade flygplanens rutter och flygplansmodell de passerande planen hade.

Han visade sin kompis, höll upp telefonen mot ett överflygande plan och kisade mot himlen.

Mannen som föll från himlen

Landningsbana
Image by hendrikschnaufer from Pixabay

Då såg han att något föll. ”Först trodde jag att det var en väska”, sa han. ”Men efter några sekunder såg jag att det var ett ganska stort föremål, och det föll snabbt.”

Kanske var det en flygplansdel som lossnat eller en väska som föll från lastrummet, tänkte han.

Men så kom han vagt att tänka på en artikel han läst flera år tidigare om människor som gömmer sig i landningsställ, men inte kunde det vara något sådan hemskt.

Han ville inte tro det, men när objektet kom närmare och närmare blev det svårt att tro något annat.

”Under de sista sekunderna såg jag att det hade lemmar”, sa Wil. ”Jag var nu ganska säker på att det var en människokropp.”

Wil tog en skärmdump från appen medans kompisen ringde polisen för att ge dem detaljerna:

Det var Kenya Airways flight KQ 100, en Boeing 787-8 Dreamliner, som lämnat Nairobis Jomo Kenyatta International åtta timmar och sex minuter tidigare, kl. 09.35 lokal tid.

Wil hoppade upp på sin motorcykel och hoppades ändå att han sett fel, han hoppades att ”hitta en väska eller något annat som kunde förklara det han sett”, sade han.

”När jag körd kom en polisbil farande i motsatt riktning och jag tänkte: ”Åh, herregud, det måste varit en människa.”

Hade gömt sig i hjulbrunnen

föll från himlen
Image by anncapictures from Pixabay

Han följde efter polisbilen till Offerton Road som bara låg 300 meter från sitt hem.

En ung man stod som paralyserad utanför sitt radhus, darrande och chockad. Hans namn var John Baldock.

Wil kikade in i trädgården som delvis var demolerad. Han tittade på John. ”Det första jag sa till honom var:” Det var en människa, eller hur?

”Men han sa ingenting, han bara tittade på mig och nickade. Och sedan slog insikten mig med full kraft, det var som att träffas av en tegelsten”

Kroppen hade fallit från ca 1 000 meters höjd, den var delvis fryst och träffade marken kl. 15.38. Det visade sig vara mannen som föll från himlen.

Fallet hamnande så småningom hos Paul Graves på specialbrottsenheten. ”Jag tyckte det var ett intressant case”, berättade Graves för tidningen Guardian.

Under sin karriär som polis i tre årtionden var han van med knivhuggningar, skottlossningar, kidnappningar och mordförsök, men det här var något helt annorlunda.

Som erfaren utredare hoppades Graves kunna identifiera mannen och återbörda hans kropp till anhöriga, men som luttrad polis var han inte direkt optimistisk.

När samtalet kom in till SOS klockan 15.39 rykte poliser ut till Offerton Road, där de pratade med Wil, John och grannarna.

Polisen kontaktade personal vid Heathrow som direkt undersökte planets hjulbrunnar, det trycklösa område i där flygplanets landningsställ fälls in efter start.

I hjulbrunnarna finns det tillräckligt med utrymme för att någon ska kunna gömma sig , även om det oftast medför att personen dör.

Kom troligtvis från Kenya

I hjulbrunnen hittade personalen en skitig och nött ryggsäck med initialerna MCA.

Ryggsäcken innehöll inga signifikanta ledtrådar: bara lite bröd, en flaska läsk, en flaska vatten och ett par gympaskor.

”Det handlade bokstavligen om överlevnad: mat, vatten och ett par skor”, säger Graves.

Men det fanns också lite kenyanska pengar, och Fantan var köpt i en kenyansk butik, vilket tydde på att mannen med största säkerhet smugit sig ombord i Kenya.

Man tog DNA prover och även hans fingeravtryck – som de sedan skickade till myndigheterna i Kenya.

Svaret på DNA proverna kom snabbt: ingen träff. Graves var dock mer hoppfull med fingeravtrycken, men det gav samma svar.

Graves fortsatte sitt arbete och reportrar flockades på Offerton Road och intervjuade grannar och händelsen skapade stora rubriker i landets tidningar.

Berättelser om migranter som riskerar sina liv för att nå Europa hade blivit så vanliga att de ofta bara möttes med en axelryckning och apati.

Historien om den kenyanska flyktingen var dock något helt annorlunda, något som folk följde med intresse.

Här fanns en okänd man, som reser från ett land där ungefär en tredjedel av befolkningen lever på mindre än 20 kr per dag, som fallit tusen meter från ett plan, i ett av de rikaste postnumren i London.

I september 2019, tre månader efter att Graves fick ärendet, flög han till Kenya i hopp om att slutligen lösa fallet med den lilla information han hade.

Hade gömt sig i den främre hjulbrunnen

föll från himlen
Image by Dominic Wunderlich from Pixabay

Han besökte slumområden runt flygplatsen. Han besökte bårhus fulla av kroppar som inte var identifierade.

Tjänstemän visade runt honom på Nairobis flygplats och gav honom tillgång till inspelningar från olika övervakningskameror.

De avslöjade att när planet landat från Sydafrika dockade det vid gate 1, där stod det i fem timmar, innan det flyttades till gate 17 där passagerare gick ombord på flygningen till London.

Övervakningskameror från avgångsgaten och landningsbanan visade inget avvikande. Det betyder att mannen troligtvis smög ombord på planet när det stod vid gate 1.

Hur hade han lyckats komma in i hjulhuset? Ur ett rent fysiskt perspektiv är det relativt enkelt, flyktingar gömmer sig vanligtvis i något av de två bakre hjulbrunnarna, de är större än det främre.

Den svåra delen skulle ha varit att få tillgång till flygplanet innan start. Säkerheten på Jomo Kenyatta International var extremt hög.

”Det fanns ingenting som pekade mot att flygplatsen hade säkerhetsbrister eller att några brutit mot säkerheten”, säger Graves.

”All personal var tvungna att använda passerkort och fick gå genom säkerhetsgrindar för att komma in på området.”

Graves visste att markpersonal, bagagelastare eller städare skulle ha tillgång till planet när det städades, tankades och lastades före start.

”Du letar efter en lågavlönad, lågutbildad person som har tillgång till planet”, sade David Learmont, konsultredaktör på flygnyhetswebbplatsen FlightGlobal.

”Det är osannolikt att det skulle vara en mekaniker, för en sådan vet att det är extremt farligt.”

Personalen vid Heathrow hittade en ryggsäck i den främre hjulbrunnen

hittade en ryggsäck i den främre hjulbrunnen
Image by Scottslm from Pixabay

Men de kenyanska flygplatsmyndigheterna hävdade bestämt att ingen av deras anställda saknades, och polisförhören kammade noll, inga bevis för att någon ur personalen hade hjälpt flyktingen.

En annan möjlighet var att mannen brutit sig in på flygplatsen, men flygplatstjänstemän försäkrade Graves att flygplatsen hade högsta säkerhet och det var otänkbart att någon lyckats ta sig in på området.

Han hade kört fast och det fanns inget annat val än att tro på deras ord, även om det var frustrerande.

Hela fallet var förvirrande. En man hade klättrat upp i hjulutrymmet i Nairobi. Han hade fallit från himlen över London. Han var av kenyansk härkomst.

Alla dessa saker var säkra eller ganska säkra, ändå var Graves inte närmare att hitta sin man.

Graves är inte den typen som lätt blir påverkad av det han jobbar med, men detta påverkade honom på djupet.

Under sin flygning till Kenya fick han en kuslig förnimmelse, det var strax efter start när han hörde hur landningsstället fälldes in.

Han vände sig till sin kollega som också kände samma sak. ”Vi tittade bara på varandra”, sa han.

Det var hemskt att föreställa sig att en person skulle suttit under dem, ensam och rädd medans han höll fast sig i det som fanns till buds.

”I mitt jobb ser du massor av hemska saker: döda kroppar och vanställda offer, du har till en viss grad blivit avtrubbad.

Men när jag hörde bullret från hjulen tänkte jag: åh, herregud. Det var en så desperat risk han tog.”

När Graves uttömt alla sina ledtrådar i Kenya återstod bara en sak att göra: gå ut i media i hopp om att några hade information att tillföra.

Men tanken på mer medieuppmärksamhet föll inte i god jord i Kenya, sa Graves. Det är inte svårt att förstå varför.

För de som driver flygplatser är detta riktigt dålig publicitet, något man försöker undvika till varje pris.

Och för de styrande är det dåliga nyheter, det får människor i omvärlden att undra varför deras medborgare så desperat vill lämna landet att de väljer ta sådana risker.

År 2017 fick Jomo Kenyatta International säkerhetsklassificering 1

Flygplats
Image by Danilo Bueno from Pixabay

För kenyanska myndigheter kan det ha varit en ytterligare källa till oro. År 2017 fick Jomo Kenyatta International flygplats en säkerhetsklassificering i kategori 1, vilket möjliggjorde direktflyg till USA.

”Det finns en allmän känsla att om personen kommit ombord på flygplatsen, fanns det risk att de skulle bli av med sin höga säkerhetsklassificering,” sa den kenyanska journalisten Hillary Orinde.

”Varje polis jag har pratat med har varit lite ovillig att samarbeta av den anledningen.”

Graves lyckades dock övertala den kenyanska polisen att sprida information om ärendet i deras interntidning i hopp om att några regionala tjänstemän skulle nappa.

När han återvände till England i oktober spred han bilder av mannens rekonstruerade ansikte tillsammans med ett fotografi av hans få ägodelar.

I det medföljande pressmeddelandet hänvisades till initialerna på ryggsäcken: MCA.

Reportrar tog tag i den nya informationen och den 12 november publicerade Sky news resultaten av en utredning där de hävdade att de identifierat flyktingen som Paul Manyasi, en 29-årig man som varit städare på flygplatsen.

Manyasis flickvän, som fick pseudonymen ”Irene”, berättade för Sky att initialerna på ryggsäcken stod för ”Member of county assembly” och hävdade att detta var Manyasis smeknamn.

Hans mamma påstod sig känna igen hans kalsonger. Willy Lusige, journalist på det kenyanska TV-nätverket KTN News, var chockad.

Liksom många andra kenyanska journalister hade han följt historien noggrant och själv försökt identifiera flyktingen, men han kom ingenstans med vare sig flygplatsmyndigheterna eller polisen.

Han hade svårt att tro att ärendet verkligen hade blivit löst. Även Hillary Orinde hade sina betänkligheter.

”Hans mor sa att hon inte talat med honom på flera år,men kunde ändå identifiera hans kallingar?”

Båda journalisterna började gräva djupare i utredningen som Sky publicerat. Men när Lusige hittade familjen till mannen, som Sky identifierat som Paul Manyasi, förstod han att något var fel.

”Jag förväntade mig att de underrättats om dödsfallet och att det skulle bli vara en sorglig stämning”, säger han, ”men när jag kom dit var allt som vanligt.”

Journalisterna började gräva i utredningen om flyktingen som föll från himlen verkligen var Paul Manyasi

Journalisterna började gräva i utredningen
Image by Michael Gaida from Pixabay

Fadern berättade för Lusige att några vita människor hade besökt familjen och gett dem 200 dollar.

”Pengar hade bytt ägare, och en inte läs- och skrivkunnig fader hävdade mot betalning att det var hans son som var flyktingen”, säger Lusige.

Sky-utredningen föll som ett korthus. Det fanns inget register över att någon Paul Manyasi någonsin hade arbetat på Jomo Kenyatta flygplats.

Inte heller hade föräldrarna som Sky pratat med någon son vid namn Paul Manyasi. Deras son hette Cedric Shivonje Isaac. (Det är oklart var namnet Paul Manyasi kom ifrån.)

Slutligen fanns det den obekväma men inte obetydliga sanningen att Isaac inte var död, utan levde, inlåst i fängelset i Nairobi.

”När utländska journalister kommer till Kenya och rapporterar om händelser så är folk väldigt villiga att tala, för de tror inte att andra människor kommer att läsa det, sade Orinde.

De föreställer sig inte att någon hemma ska kontrollera om det som rapporterades var sant. ” Den 22 november drog Sky tillbaka artikeln och publicerade en ursäkt.

Orinde blev mer och mer förvirrad. ”Kenya har inte en sådan kultur där människor desperat försöker ta sig till västländer”, sade han.

Kenya är ett relativt rikt land än många andra länder i regionen, med den sjätte största ekonomin i Afrika.

Flyktingen som föll från himlen

Ett mer angeläget bekymmer är alla migrerande arbetare som åker till Gulfstaterna och jobbar, där det ofta slutar med att de misshandlas av sina arbetsgivare.

Vi vet fortfarande inte vem mannen var som föll från himlen den 30 juni 2019. Allt vi vet – eller tror oss veta – är de sista sakerna han ska ha sett och upplevt.

Hydraulikens tjut och bullret inuti hjulbrunnen, då flight KQ 100 väntade på startbanan i Nairobi.

Ljudet av resenärer på metalltrappor när de gick ombord på planet. Resväskor som slängs i lastrummet.

Flygplanet som bogseras bort från gaten taxar mot banan. Vita markeringar far förbi under hans fötter.

En paus och sedan hör han hur Rolls-Royce-motorerna varvas upp och planet far fram i 180 km / h. Planet lyfter och bullret är outhärdligt.

En piskande vind, en iskyla och upp till 10 000 fot, 20 000 fot, 35 000 fot. Kallare och kallare. Medvetslöshet. Tystnad. Död.

Mannen som föll från himlen begravdes den 26 februari 2020

Kyrkogård
Image by Mary Bettini Blank from Pixabay

Han begravdes på Lambeths kyrkogård den 26 februari 2020. Det var en vacker morgon, klar och bitande kall.

”Jag hoppade från fot till fot för att hålla mig varm, mina fingrar darrade när jag knäppte knapparna på min rock”.

”Runt mig väntade fyra arbetare i gröna overaller för att se om någon sörjande skulle komma. Bredvid dem stod en grävmaskin, redo att fylla hålet med jord”.

Arbetarna pratade med varandra om flyktingens död. ”Med tanke på att han föll ganska långt”, påpekade en, ”var han i ganska gott skick.”

”Nu skakade jag av kylan. När de förberedde sig för att sänka kistan i marken kom en ensam sörjande”.

”Det var en tjänsteman från den kenyanska ambassaden, klädd i svart kostym och läderskor, som nästan kom försent”.

”Det var en man med många förpliktelser. Vi nickade tyst åt varandra och sedan gick arbetarna fram mot hålet”.

Bara en tjänsteman från den kenyanska ambassaden kom till begravningen

Gravsten
Image by Andrew Martin from Pixabay

”Stämningen gick från lite skämtsamma diskussioner till dystert arbete. De sänkte ner kistan i marken och bugade sig i några sekunder”, minns Graves.

På kistan fanns en metallplatta, med texten: ”Okänd (man), död den 30 juni 2019, ålder 30.”

”När kroppen var i marken vände ambassadarbetaren på hälarna och skyndade sig iväg”.

”Jag tittade på graven. En namnlös man låg framför mig på en kyrkogård i sydvästra London i en omärkt grav, endast identifierbar med ett enkelt träkors och en numerisk kod”.

”Det finns så många människor precis som han. De hamnar anonyma och tysta i gravar ingen besöker, och deras drömmar och berättelser försvinner för alltid då de tar dem med sig i graven.

Introbild – Image by John Forster from Pixabay

Nya poster