Medeltida straff var brutala, de skulle hålla medborgarna i schack och verka i avskräckande syfte,

I tider där nästan alla gapar efter hårdare straff, det har blivit ett mantra bland partiledare, rättspolitiska talesmän/kvinnor, kan det vara intressant att kolla bakåt, riktigt långt bakåt…

Idag uppskattar vi magi, som till exempel Brynolf & Ljung, men för några århundraden sedan dömdes kvinnor som sysslade med magi till döden, helt enkelt för att någon pekade ut dem som ”Häxa!”

Otäcka och brutala medeltida straff

Medeltida straff

”Rättegångarna” kunde knappast kallas rättvisa, då det enda som kunde bevisa någons oskuld var att de överlevde det dödliga straffet, domstolarna menade att Gud skulle ingripa om de verkligen var oskyldiga.

Att hänga människor var ett av många straff som användes. Medeltida straff var utstuderat råa, men det avskräckte inte brottslingar.

Det fanns inga enhetliga skrivna lagar som dikterade vilka straff som skulle utdömas för olika brott.

Man kunde dömas till allt från att hånas offentligt till halshuggning, det fanns två olika typer av prövningar, beroende på brottets karaktär.

De icke-allvarliga brotten behandlades av en jury, och de allvarliga togs till kungens domstol, där rättegången (genom prövning) nästan alltid var lika med en dödsdom.

1 Jävulspäron*

Jävulspäron - medeltida straff

Det päronformade objektet användes som straff för påstådda brott mot häxor, prostitution och homosexualitet.

Metallobjektet fördes in en vagina eller i ett anus, när den roterades skulle den sakta expandera som gav fasansfulla skador på insidan och orsakade outhärdlig smärta.

* Hittade ingen bra ord på svenska, på engelska heter det ”pear of anguish”, vilket blir ”päron av ångest”, så jag döpte det till Jävulspäron.

2. Judasstolen

medeltida straff - Judasstolen

Den pyramidformade stolen användes under spanska inkvisitionen. Förövarna satt på spetsen av pyramiden (som var av metall eller trä), vilket orsakade en enorma smärta i anus eller i vaginan.

Straffet kunde pågå i timmar, eller till och med dagar, Judasstolen användes även som förhörsmetod. Deras händer och ben var bundna så de inte kunde byta position.

Om de somnade eller svimmade så väcktes de av vakter. Om de inte dog av den extrema smärtan dog de vanligtvis av infektion eller virus, eftersom stolen aldrig rengjordes.

3. Spanska åsnan

medeltida straff - Spanska åsnan

Även känd som trähästen, den här triangulära bänken med små spikar påminner om Judasstolen. Även denna metod härstammar från spanska inkvisitionen.

Det bestod av att personen satte sig helt naken med vikter knutna runt benen för att säkerställa att spetsarna verkligen skulle tränga igenom.

4. Sträckbänken

Sträckbänk

Även om den mer förknippas med tortyr, var sträckbänken vanligt förekommande under medeltiden.

Brottslingarna lades på bänken, deras händer och ben var fastbundna i anklar och handleder Förhörsledaren ställde sina frågor medans kroppen sakta sträcktes ut, vilket orsakade en fruktansvärd ångest.

5. Buren

Buren

Vid första anblicken är det lätt att tro att den här är mindre brutal, men det är ett misstag. Många som dömdes till döden i Italien eller England, dömdes till ett liv i buren.

Buren hängdes sedan upp på gatorna, så alla kunde se brottslingarna. De svälte ofta till döds, eller dog av kyla eller uttorkning, eller att en fiende tog tillfället i akt att döda dem.

6. Straffstocken

Straffstocken

En stock, straffstock, eller gapstock, bestod av en (kluven) stock eller två plankor – förenade med gångjärn i ena änden och med en låsanordning i den andra.

I plankan fanns hål i vilka delinkventens ben (ibland även handleder och hals) låstes fast.

Att ”sitta i stocken” var ett skamstraff, så meningen var att så många som möjligt skulle få titta på (och även håna) den dömde.

Därför placerades den oftast framför kyrkorna eller i vapenhusen, dit kyrkogångsplikten tvingade människorna. Straffet avskaffades 1841 i Sverige.

7. Brinnande järn

Brinnande järn

Även om metoden mer påminner om en rättegång, är den värd att nämna, eftersom när man väl fördes till kungens domstol väntad det ultimata straffet, där i princip alla åtalade befanns skyldiga.

Denna prövning bestod av att hålla ett brinnande järn i handen medans gärningsmannen tvingades gå – men det slutade inte där, skriver culturacolectiva

Efter tre dagar måste brottslingen komma tillbaka till domstolen och visa sitt healade sår som ett bevis på oskuld. Om såret inte läkt, var de skyldiga.

8. Kastad i vattnet

Kastad i vattnet

Detta var ett annat försök med rättsprövning som inte tog någon hänsyn till bevis eller vittnesmål.

Grova brottslingar fördes till kungens domstol, brottslingarna var fastbundna i en stol som kastades i vattnet – det var rättegången.

Om de sjönk, var de oskyldiga, om de flöt var de skyldiga. Snacka om att ha oddsen emot sig…..