Ryska fängelsetatueringar bär på ett rikt och utarbetat visuellt språk som avslöjar allt från den intagnes rang till religiösa livsåskådning.
En studie av fångarnas kroppstatueringar avslöjade kryptiska symboler, återkommande motiv och oskrivna lagar, som endast var kända bland de som befann sig innanför murarna.
Arkady Bronnikov avslöjar i sin bok ”Russian Criminal Police Files” de dolda betydelserna bakom ryska fängelsetatueringar.
Arkady dokumenterade dess symbolspråk
Arkady dokumenterade fångarnas tatueringar när han jobbade som kriminalteknologisk expert i det dåvarande Sovjetunionen.
Under 20 års tid reste han i Uralregionen och upptäckte det kodifierade språket hos sovjetiska fängelsetatueringar. Han publicerade resultaten i boken Russian Criminal Police Files Vol 1.
Enligt en oskriven lag mellan fångarna måste alla intagna ha tatueringar. De enda som fick ha ”ren hud”, var de politiska fångarna.
Vid tidpunkten för hans studie hade man infört ett förbud mot tatueringar, men trots förbudet beräknades ca 70-98 procent av landets 35.000.000 intagna ha tatueringar.
Symbolspråket bakom ryska fängelsetatueringar
Tatueringar utgjorde en del av ett utarbetat och kryptiskt språk bland fångarna. De som inte var tatuerade behandlades som paria och blev ofta offer för våldsamma våldsdåd.
Vilseledande tatueringar straffades också allvarligt, ibland med döden.
Symbolismen bakom deras tatueringar
Språket var nästan poetiskt. Den var full av symbolik som avslöjade en fånges karaktär, personliga disposition och, framförallt, anledningen till att de dömdes till fängelse, skriver theculturetrip.
Mördare märkte sig med dödskallar, dolkar och liknande morbida bilder.
Ett annat ofta återkommande motiv var ett par ögon, vilket skvallrar om att bäraren var ”övervakare över andra fångar”.
Sådana tatueringar användes av högt uppsatta fångar som övervakade kriminella aktiviteter.
Den Ryska fängelsehierarkin
Vissa tatueringar gav fångarna en social fördel, den visar deras rang i fängelset. Till exempel bildade professionella brottslingar (främst mafiosos) ofta toppen i hierarkin och var kända som ledare.
Deras status visades genom ett par åttakantiga stjärnor strax under nyckelbenet, som bilden av fången här nedan.
Under dessa ledare fanns hantlangarna (soldaterna eller verkställarna), som användes som hotfull muskelkraft. De följde order och straffade de som inte löd ledarna.
De utövade sin styrka och kunde på så sätt \”erövra\” tatueringar av stridsscener och krigare med rustning på sina bröstkorgar.
Under hantlangarna fanns de hårda arbetarna. Dessa fångar skötte sig själva. De hade ofta knätatueringar, som visade att de aldrig skulle falla på knä och be om nåd.
Längst ner i hierarkin fanns de kastlösa. Vid tidpunkten för studien utgjorde de ungefär en fjärdedel av fångarna.
De var fångar som hade blivit orena på insidan, eller brottslingar som hade dömts för våldtäkt eller misshandel. Dessa brottslingar blev utsatta för våldsam straff av andra fångar.
Sexbrottslingar befann sig i ett prekärt läge redan innan de kom in i fängelsesystemet.
De tvingades ta ställning om de skulle bryta mot fängelselagen och inte ha några tatueringar, eller riskera att bli dödade genom att tatuera en vilseledande tatuering.
En sjöjungfrustjärt, som ses i bilden här nedanför indikerar att personen begått ett sexbrott mot en minderårig.
Hur tatueringar gjordes inne i fängelset
Tatueringar gjordes vanligen av fångarna själva. För att tatuera ögonlocken placerades teskedar under ögonlocken. Några av de mer detaljerade tatueringarna kunde ta flera år att slutföra.
De gjordes ofta med en provisorisk nål från en modifierad rakapparat, medan bläcket var skapat av bränt gummi och urin.
Hygienen var katastrofal och fångarna riskerade allvarliga infektioner och sjukdomar.
Lymfadenit (inflammation i lymfkörtlarna) var vanligt, liksom kallbrand och stelkramp.
Ringtatueringar var vanligast, eftersom de var synliga hela tiden.
Varje ring stod för en individuell övertygelse, så antalet ringtatueringar var korrelerade med antalet övertygelser.
En svartvitt diamant indikerar att fången inte erkänt brottet, medan ett kranium eller en pirat indikerade mord.
En fånge med sex prickar på knogen indikerade på en man som blivit nedbruten i fängelset och som man inte behöver frukta.
Återkommande motiv bland ryska fängelsetatueringar
Fångar som varit inblandade i droger – oavsett om de var användare, langare eller tillverkare – förmedlade sin handel genom bokstavliga och figurativa symboler.
Dessa fångar bar tatueringar av nålar, vallmo och insekter som fångats i spindelnät.
Bilden av fångade insekter förmedlade budskapet att den fångne satt fast i ett drogmissbruk som de aldrig kommer att kunna lämna.
Tatuerade huvuden på Lenin och Stalin var också vanliga symboler bland fångarna.
Om de åtföljdes av bokstäverna вор, så stod det för att fången var en ”tjuv” (en professionell brottsling med hög rang inom organiserad brottslighet).
Lenin och Stalin representerade också patriotiska känslor, som en del av ryska fängelsetatueringar.
Fångarna var också övertygade att det var helgerån för vakterna att skjuta på bilder av Lenin och Stalin, så fångarna tatuerade dem på sina kroppar som skydd mot fångvaktarnas våld.
Russian Criminal Tattoo Police Files Vol 1 av Arkady Bronnikov finns på FUEL Publishing.
