Historien om Svenska Postverket som grundades redan anno 1636

Man kan säga att det Svenska Postverket har några år på nacken, ganska många år för att vara exakt.

Det var ursprungligen en myndighet för transport av brev och paket, men utvecklades under 1900-talet till ett så kallat affärsdrivande verk.

År 1994 omvandlades Postverket till ett helstatligt aktiebolag och bytte samtidigt namn till Posten AB.

Svenska Postverket och Kongl Post Huset på Lilla Nygatan i Stockholm

Svenska Postverket
Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Post har i Sverige förmedlats av flera olika typer av ämbeten och yrkesgrupper. Ett av de äldsta dokument som pekar på en svensk brevförsändelse är ett postiljonkvitto skrivet 1564 för kung Erik XIV:s räkning.

Långt före den allmänna postens postgång fanns kurirposten som upphörde på 1650-talet.

På medeltiden fanns också så kallad klockarepost vilket var en brevbäringsskyldighet som ingick i klockaretjänsten, något som inte upphörde förrän 1888.

Det fanns också så kallad kyrkopost vilken fortfarande på mitten av 1800-talet sköttes av kyrkan.

Postverket grundades den 20 februari 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering, på Axel Oxenstiernas initiativ.

Genom 1636 års förordning inrättades så kallade posthemman. Det innebär att postföringen överläts på jordbruket, vilket föll sig naturligt, då allmogen överallt av ålder var förpliktad att med fri skjuts och bostad förse dem som var ute i kungens ärenden.

Illustration av Centralposthuset och Vasagatan 1905

Svenska Postverket
Ferdinand Boberg (1860-1946), Public domain, via Wikimedia Commons

Den nya inrättningen avsåg i viss mån att reformera detta, eftersom det missbrukats av hovet till den grad att allmänheten klagade över de betungande plikterna.

Under den första tiden var det mottagaren som skulle erlägga försändelseavgiften. 1685 införde postverket stämplar på brev, bland annat ett B i oval med krona över för betalda försändelser, och ett F i oval med krona över för fribrev.

På särskilt brådskande försändelser skrevs NB, vilket står för Nota bene eller ordet ”Cito” upprepat ett flertal gånger. Det äldsta kända citobrevet är från 1636 och de senaste från 1711.

Efter cirka 1710 skrevs på brådskande post anteckningar som ”Fort utan Hinder”, ”Fort, Hastar” eller ”Detta genom Natt och Dag”.

Mot senare delen av århundradet börjar så kallade fjäderbrev dyka upp. Dessa brådskande försändelser var försedda med en eller flera fastsatta små fågelfjädrar på kuvertet vilket skulle symbolisera fart.

Detta bruk blev mycket vanligt under 1800-talet och det vanligaste var en fjäder.

Efter 1850 hade verkets centrala förvaltning erhållit benämningen Generalpoststyrelsen och postchefen titel av generalpostdirektör.

Nu genomgick det svenska postväsendet en rad förbättringar under generalpostdirektör Roos ledning, exempelvis upphävandet av kronobrevbäringen och skyldigheten för bönderna att befordra post samt organiserandet av postskjutsen på beting.

1861 utfärdade Svenska Postverket en förordning som påbjöd att särskilt avlönade brevbärare skulle anställas i större städer, där man kunde räkna med en betydande postgång.

Särskilt avlönade brevbärare skulle anställas 1861

Gammalt vykort
Image by LwcyD from Pixabay

Vid slutet av år 1864 fanns brevbärare i 48 av Sveriges städer. Under 1900-talet infördes sådan lokalbrevbäring i alla Sveriges städer.

Roos förbättrade också postservicen på landsbygden genom att inrätta ett stort antal nya postanstalter och postgångar och genom att införa lantbrevbäring 1877.

Postbilen Tjorven kommer

Postbilen Tjorven
Tekniska museet, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

1969 infördes postnummer i samband med att maskinsortering infördes. Postbilen Tjorven tillverkades av Kalmar Verkstad AB (KVAB) i Kalmar 1969–1971 på uppdrag av Postverket.

År 1994 omvandlades Postverket till ett helstatligt aktiebolag och bytte samtidigt namn till Posten AB.

Introbild – Image by Free-Photos from Pixabay

Spana även in dessa

Visst minns vi sångaren och musikern Ted Gärdestad med värme

Visst minns vi Ted Gärdestad, musikern som gav oss låtar som "Jag vill ha en egen måne", "Sol, vind och vatten", "Satellit", samt "Himlen...

Historien om den svenska skämt och satirtidningen – Söndags-Nisse ###

Söndags-Nisse var en svensk skämt och satirtidning som utkom en gång i veckan mellan åren 1862–1924. Själv är man ju för ung för att...

1987 kom en ny svensk 100-kronorssedel med Carl von Linné ut

Visst minns man denna - en klassisk svensk 100-kronorssedel, som man dessvärre ofta hade för få av. Den 16:e februari 1987 lanseras den nya...

Senaste inläggen