Ett av Finlands mest makabra och ökända fall är det så kallade ugnsmordet då Hilkka Saarinen försvann från hemmet 1960.
Själva huset där hon hittades inmurad i spisen var lite av ett ruckel, faktiskt ett riktigt skräckhus.
Redan på 50-talet visste invånarna i den lilla byn Krootila att det slitna trähuset inhyste ett mörkt och dystert liv.
Maken Pentti Frans Olavi Saarinen var en hustrumisshandlare av rang vars främsta intresse var att läsa böcker och supa.
Kusliga ugnsmordet

Jagade frun med yxa
I polisens förhörsprotokoll framgår hur grannarna vittnar om makens mörka sida, hur Hilkka otaliga gånger fick fly för livet till grannarna.
Han ska ha jagat henne med yxa, satt gaffeln i armen på henne, slagit ölflaskan i huvudet eller ”bara” slagit henne gul och blå.
När hon skulle föda yngsta barnet drog han iväg för att supa och lämnade henne hjälplös i stugan, grannarna fick kalla på ambulans.
Julfirandet
Den 25 december 1960 kom Hilkka och Penttis äldsta son Seppo, som då var 13 år, för att fira jul hos föräldrarna.
Tillsammans med en kompis kom de fram på juldagen, en dag tidigare än planerat.
De hittade ytterdörren olåst, så de gick in i huset, då kom Pentti ut från stora köket och låste dörren bakom sig.
Han blockerade pojkarnas väg och ifrågasatte förargat deras tidiga ankomst.
När sonen frågade var mamma var sade Pentti att hon hade gått medan han sovit.
Båda pojkarna noterade att Penttis ena knoge var blodig och att han betedde sig litet underligt och extremt vaksamt.
Han låste också dörren till rummet där ugnen fanns och alla tre sov i det s.k. ”lilla köket”.
Pappan kunde fortfarande inte förklara vart Hilkka hade tagit vägen, hon hade bara försvunnit.
Efter julhelgen återvände pojkarna hem och Pentti Saarinen blev ensam kvar i stugan.
Pentti Saarinen vid ugnen

Efter en tid började grannarna bli oroliga och valde då att polisanmäla hennes försvinnande, skriver Yle.
Tidigt varje morgon hade hon haft för vana att gå över till grannen för att lyssna på morgonandakten i radion.
Polisen anlände och letade igenom huset med omnejd, men utan resultat.
Sonen Seppo
Sonen Seppo däremot hade sina misstankar, han var övertygad om att det var pappan som låg bakom försvinnandet.
Grannarna noterade även att Pentti vädrade huset ovanligt ofta och att det kom konstig lukt från skorstenen.
1972 övertalade Seppo polisen att undersöka huset och då speciellt ugnen på nytt.
Konstapel Pentti Punkari var en av poliserna som fick i uppdrag att ta en närmare titt på ugnen.
Tegel för tegel rev de ugnen tills Punkari stötte på en stövel i dammet, och det fanns tår i den.
När de fortsatte gräva hittade de till slut hennes mumifierade kropp i halvt sittande ställning, med ytterkläderna på sig.
Pentti Saarinen arresterades men kunde aldrig dömas för mord på sin hustru i avsaknad av konkreta bevis.
Han svarade envist på alla frågor med ”jag vet inte”, ”jag minns inte” eller ”jag bryr mig inte”.
Än kusligare var att man inte hittade några spår av våld på liket, hade Hilkka murats in levande i ugnen?
Man kunde heller inte utesluta att hon dött en naturlig död, begått självmord och sedan gömts i ugnen av Pentti.
Brottsrubriceringen för att ha gömt liket var redan preskriberad efter så många år.
Det hela rann ut i sanden och efter ett smärre fängelsestraff för misshandel släpptes Pentti fri.
Beryktade ugnsmordet i Finland
Pentti flyttade tillbaka till stugan men brydde sig aldrig om att reparera ugnen, och huset förföll.
Förutom sporadiska besök av några suparkompisar blev han mer och mer en eremit.
På puben satt han för sig själv och de flesta var litet rädda för honom, alla visste att han lätt blev rasande.
Han hade rödbrusigt ansikte, var kraftigt byggd och hade ett speciellt ansikte som folk minns än idag. ”Fri-muraren” kallades han i byn…