Tre saker som gör oss känslomässigt utbrända – och hur kan man undvika det

Antalet utbrända skjuter i höjden. Experter är delvis oense om de bakomliggande orsakerna, men det finns ändå en röd tråd som förenar vissa aspekter.

Det handlar om krav, förväntningar och jämförelser. Lustigt nog så har vi ganska bra koll på vilka livsmedel, som när de äts i stora mängder får konsekvenser för vår hälsa, vi går upp i vikt, vårt kolesterol skjuter i höjden m.m.


Men hur bra koll har vi på de aspekter som rör psykiskt välbefinnande, vilken ”mat” gynnar välmåendet, vilka sänker den?

Saker som gör oss känslomässigt utbrända

utbrända

I likhet med hur vår konsumtion av vissa livsmedel ger långvariga effekter på vårt fysiska välbefinnande, kan våra tankar på ett liknande sätt ha långvariga effekter på vårt emotionella välbefinnande.

Man kan säga att vissa tankemönster motsvarar en alltför fet mat, vi ökar känslomässig i vikt och risken att vi blir utbrända ökar.


Att leva med en blandning av oro, stress och besvikelse dränerar oss på vår energi, och en känslomässig övervikt kan vara lika svår att bli av med, som att banta bort massor av kilo.

Och precis som övervikt ger begränsningar i fysisk aktivitet, ger emotionell övervikt det svårt att känna glädje och att vara motiverad och engagerad. Man känner sig avskärmad.

Här är tre saker som kan lägga en känslomässig börda på våra axlar och som skadar vårt välbefinnande.

1. Sätta upp orealistiska förväntningar

Förväntningar är övertygelser om hur världen ska se ut, till exempel hur vi ska känna, vad vi borde ha uppnått och hur andra människor ska behandla oss.

När förväntningarna inte uppfylls kan de bli en stark källa till frustration. När du sätter upp orealistiskt höga förväntningar är risken att misslyckas också högre, vilket innebär mer frustration.

Vi likställer oftast orealistiska förväntningar till höga prestandakrav inom vissa områden. Till exempel att få högsta betyg i skolan, få drömjobbet eller vara den perfekta partnern.

Antalet utbrända ökar

utbränd

Men orealistiska förväntningar är så mycket mer. Att tänka att du borde vakna upp varje morgon för att träna eftersom det är vad framgångsrika människor gör, att svara på mejl nästan direkt eftersom det är så duktiga människor gör, eller att du ska vara nöjd med det du har eftersom det är vad tacksamma människor gör.

Allt detta skapar förväntningar som vi utsätts för på daglig basis, allt baserat på godtyckliga regler, som kan bli känslomässiga fällor när saker och ting inte händer på det sätt som vi tycker att de ”borde”.

Dessa små ”misslyckanden” där vi eller andra inte gör det som ”borde göras” kan ha en lömsk giftig effekt på vår emotionella hälsa.

Alla dessa ”borde göra” är ett mönster av ologiskt tänkande, som bidrar till känslomässiga påfrestningar och som övergår till ångest och depression och i värsta fall utbrändhet.

Ångest och depression

ångest och depression

Men vem ska bestämma vad som är realistiskt och orealistiskt? Även om själva definitionen förtjänar en djupare diskussion, är det en bra tumregel att tänka på orealistiskt som något som inte stöds av varken ansträngning eller resultat.

2. Göra orättvisa jämförelser

Social jämförelse är en vanlig praxis och ett användbart verktyg för att placera oss i ett kontinuum av psykosociala indikatorer.

Även om det finns fördelar med detta, så kan de ha en negativ påverkan på vår psykiska hälsa när dessa jämförelser upplevs som orättvisa, skriver psychologytoday.

Studier visar att sociala jämförelser ökar ångest och depression, man tappar motivation och får en minskad självkänsla. Oavsett hur fantastisk du är, kommer det alltid att finnas människor som är smartare, rikare och vackrare.

Jämförelse uppåt med mer framgångsrika personer kan ha både en positiv eller negativ effekt. Det kan antingen inspirera och motivera dig eller så kan det få dig att känna dig otillräcklig, inkompetent och misslyckad.

På samma sätt finns det människor som är mindre smarta, mindre rika och mindre attraktiva än du. En jämförelse nedåt tenderar att ge ett positivt bidrag till din självkänsla.

Förr hade man återträffar från gymnasietiden som var ett bra tillfälle för social jämförelse, vissa lämnades träffarna stärkta, vissa nerslagna.

Men under de senaste åren har en massiv möjlighet till sociala jämförelser sett dagens ljus, sociala medier. Dessa nätverk ger en lättillgänglig plattform för social jämförelse, ett snabbt sätt att titta på hur andra gör: hur många vänner de har, hur många fantastiska semestrar de reser på, hur mycket de älskar sitt jobb eller hur bedårande deras katter är.

Social jämförelse skapar stress

utbränd

Ofta rapporterar användare av social media en ihållande känsla av besvikelse och missnöje med sina egna liv, eftersom andra människors liv verkar så mycket bättre. Den viktiga frågan är: i vilket syfte tjänar den här typen av jämförelser ditt liv och hur bidrar den till din personliga utveckling?

Vad kan du lära dig av att jämföra dig själv med andra och hur kommer det att påverka vad du faktiskt gör, inte bara hur du känner dig?

Medan vi väljer antingen jämförelse uppåt eller nedåt är det viktigt att komma ihåg att jämförelser i allmänhet är orättvisa eftersom (1) vi bara får en glimt av vad någon har uppnått, men vi vet väldigt lite om hur de uppnådde det, och (2) medan vi kan jämföra vårt nuvarande tillstånd med någon annans, jämför vi inte de omständigheter som ledde fram till det tillståndet.

3 Tar på oss för mycket

Vissa av oss har en tendens att ta på oss mer än vi klarar av. Vi deltar i nya och spännande projekt, tar mer ansvar på jobbet, och fyller våra scheman till bristningsgränsen med fler aktiviteter än det finns tid för. Vi tar på oss för mycket helt enkelt.

Det kan orsaka en överväldigande ångest, kognitiv överbelastning och mental trötthet. Men varför fortsätter vi att ta på oss för mycket? Det finns två tankemönster som bidrar till detta.

Varför tog jag mig an allt detta?

Psykisk ohälsa

Först är tron på ​​att upptagen är något bra. Upptagna människor anses mer framgångsrika, mer kompetenta och viktigare. Därför är det mer socialt önskvärt att bo och låta upptagen än att ha för mycket ledig tid och inget att göra.

Och även om vi kan imponera på oss själva och andra med hur upptagna vi är, får vi nu betala priset i form av psykisk ohälsa. Vi lägger in pauser i våra tighta scheman och vi använder meditations-appar för att rensa våra sinnen, så vi kan bli ännu effektivare, när vi kutar snabbare i ekorrhjulet och är upptagna.

Det andra sättet som bidrar till problemet är rädslan för att missa något. (FOMO). Livet är fullt av spännande möjligheter och om du börjar säga nej riskerar du att miss allt det spännande.

Så, säg ja nu och ta igen vilan senare. Ironiskt nog så ersätts den korta ångesten som orsakas av FOMO, av den kroniska stressen som följer av att det har varit för mycket.

FOMO

FOMO

Att försök hitta en balans mellan att göra för mycket och göra för lite kan ta tid, men det kommer att minska den känslomässiga stressen med ett överspäckat schema.

En bra utgångspunkt för att förhindra utbrändhet är medvetenhet – att kunna identifiera dessa risker. Vi känner igen en bakelse när vi ser den, och sedan väljer vi om vi ska äta den eller inte.

Men tankemönster är ofta gömda bakom ett moln av ord och vanor, vilket gör det svårare att identifiera och förändra.

Därför är ett första steg att ställa oss frågor som: Är denna förväntning realistisk? Är denna jämförelse rättvis? Är detta engagemang klokt?

När vi fått väl fått svar på dessa frågor kan vi göra bättre val, och därmed må mycket bättre.